0,4 kvadrat begrænser dynamik og bastryk! Det kan ikke undgås.
Mvh.
Sven Palvig
Selv om du skulle være uenig, så har du en dannet og høflig tone som jeg setter stor pris på.
IÖ sine høyttalere er konstruert til å håndtere disse belastningene som høttalerkabelen utgjør:
"Högtalarkablar måste vara:
1. Tillräckligt grova för att inte bromsa strömmen till högtalaren (ju längre kabel desto tjockare ledare).
2. Låginduktiva (ju längre kabel desto närmare skall det vara mellan plus- och minusledaren, vid riktigt långa kablar kan det vara klokt att använda flera ledare för plus och lika många för minus, för att hålla induktansen låg).
3. Mekaniskt stabila så att de inte rör sig och modulerar musiken (flerkardeliga kablar bör undvikas, eller åtminstone bör inte flera oisolerade kardeler gnida mot varandra).
Optimala högtalarkablar till just Ino Audios högtalare
Beroende på kabelns längd föreslår jag följande kablar (den översta kabeln passar bäst om du har monoblock stående bakom högtalarna):
Beteckning: Ideallängd: Area: Fungerande längdintervall:
1 Jättekort kabel: 1 meter 2 * 0,4 mm² (EKUA med isärdragna ledare) 0 2 meter
2 Kort kabel: 4 meter 2 * 1,5 mm² (EKK) 0 8 meter
3 Normal kabel: 7 meter 2 * 2,5 mm² (EKK) 0 14 meter
4 Normal kabel alt2: 8 meter 4 * 1,5 mm² (EKK parkopplad) 0 16 meter
5 Lång kabel: 14 meter 4 * 2,5 mm² (EKK korskopplad) 0 28 meter
Alla de ovanstående kabelexemplen ger i ideallängd en serieresistans om 0,1 ohm och en induktans om ungefär 2 uH, vilket är precis vad alla Ino Audio-högtalare (utom ambiens-modellerna) är konstruerade för.
Om serieresistansen blir mindre, närmare bestämt noll (0 meter kabel) eller dubblas (dubbel idealkabellängd) ändras högtalarnas tonkurva mindre än +/- 0,075 dB. Detta tangerar hörbarhetsgränsen och ligger väl inom högtalarens specifikation.
Jag rekommenderar dock att man även om man vill variera kabellängderna något från ideallängderna, alltid använder lika långa kablar till höger och vänster högtalare.
Serieinduktansen om 2 uH har minimal inverkan på ljudet, men ger ett visst skydd mot instrålad radio. Den rullar av kopplingen till högtalaren mjukt över 1 MHz. Det gör också att den energi från kabeländan som reflekteras tillbaka in i förstärkaren på grund av missanpassning blir liten, vilket får förstärkaren att trivas bättre och återge musiken korrektare.
Kapacitansen ökar dock ju längre ned på listan man kommer. 14 meter 4*2,5 mm² ger till exempel 100 ggr högre kapacitans än 1 meter EKUA med isärdragna ledare. Fortfarande ingen stor kapacitans och en perfekt förstärkare låter sig inte påverkas av kapacitansen (som ju tekniskt inte ligger i vägen för musiksignalen), men få förstärkare är helt ideala och många låter bättre ju mindre kapacitiv belastning de utsätts för. Av detta skäl är det klokt att använda en så kort och tunn kabel som möjligt, det vill säga en kabel så högt upp på listan som möjligt. Det betyder i praktiken att det kan löna sig att hitta en möblering som medger så korta högtalarkablar som möjligt. Monoblock placerade bakom högtalarna är idealiskt."
Jeg synes at det er interessant å merke seg at det også utvendig anbefales på korte strekker (1m +- )0,4 kvadrat ekua. Dette fungerer ihvertfall på ino sine konstruksjoner. Nå er jo disse rimelig intelligent konstruert ;D, så om dette er overførbart til andre vet jeg vel egentlig ikke noe om, strengt tatt.