Fiendens Musik -79
Ga ut to lp,er.
Swedish punk band from Malmö, founded in 1977 by Mats Zetterberg and Mats Bäcker as a rock band in Lund, Sweden.
Originally a cover band, they evolved writing their own songs inspired by upcoming Punk and New Wave.
Debut albumet til Ratata-82 Ratata var en svenskpopgrupp.
Ratata bildades av Mauro Scocco, Heinz Liljedahl, Anders Skog och Johan Kling1980. Deras första singel, som släpptes 1981, heter "För varje dag" och finns på debutalbumet Ratata, som även innehåller klassikern "Ögon av is". Innan dess hade de släppt låten "Ett plus ett" på en samlingskassett utgiven av tidningen Schlager sommaren 1981. Låten har senare även givits ut på samlingsskivan "Guld" från 1987.
Ratatas livepremiär skedde i TV-programmet Casablanca tidigt 1983. Då originalsättningen var så gott som upplöst fick Scocco snabbt plocka ihop andra musiker och vänner för att fylla upp studioscenen. I Casablanca spelades "Prinsessa på vift" samt "Natt efter natt".
Från 1983 var gruppen en duo bestående av Mauro Scocco och Johan Ekelund. De fick stora hits på 80-talet med bland annat låtarna "I dina ögon", "Jackie", "Så länge vi har varann" (tillsammans med Anni-Frid Lyngstad), "Himlen" och "Glad att det är över". Med sina välproducerade poplåtar blev de ett av 1980-talets mest framgångsrika svenska band. 1987 åkte de på turnén Rock Runt Riket tillsammans med Eva Dahlgren och Roxette.
Mauro Scocco släppte sitt första soloalbum 1988 och Ratata splittrades 1989. Scocco och Ekelund gjorde tillfällig comeback som Ratata 2002 med bland annat singeln Honung.
Sitter her og lytter til Ole Paus' siste ( ?..tro det?? ), "Avslutningen". Kjøpte den på Coop for kr. 95,- og den kan absolutt anbefales!! Nå er jeg en av de som synes Ole Paus er en svært så dyktig låtskriver. Hans skjelmske samfunnskritiske skråblikk, er liksom en del av oppveksten min - og fra tid til annen, har jeg opp gjennom årene, funnet fram tidligere utgivelser, og kosa meg med disse. Tida hans sammen med Jonas Fjeld, står i en særklasse - inntil nå. "Avslutningen" er noe av det mest spennende jeg har hørt fra Ole Paus, og det er for jævlig hvis han virkelig meiner noe med det å gi seg nå. Jeg synes at Paus er som skikkelig god whisky, han blir bare bedre og bedre med årene!
Fin, krypende djupbass på tittelkuttet...det er så vindusrutene klirrer, hvis du tør å trykke litt etter! God mosjon for høyttalerne... For øvrig et svært bra album, imo.
Nike Gurra, Hula Hula-87
Flott platecover. Nike Gurra är en new-wave duo som bildades av Nike Markelius från Tant Strul, och Gurra från Ebba Grön. Dom släppte plattan Nike Gurra (1987), vilken bland annat innehåller den relativt ofta spelade låten "Kom och håll om mej" samt en väsentligt lugnare version av Ebba Grön-låten "Folk bits" (från denna grupps album We're only in it for the drugs (1978)).
Skal informere om at Bjørnen der SørVest fortsatt sover, men han er i en tidlig oppvåkningsfase. Han må før eller siden ta til seg føde igjen, så han kravler nok ut av hiet til slutt.
Skal informere om at Bjørnen der SørVest fortsatt sover, men han er i en tidlig oppvåkningsfase. Han må før eller siden ta til seg føde igjen, så han kravler nok ut av hiet til slutt.
Skal informere om at Bjørnen der SørVest fortsatt sover, men han er i en tidlig oppvåkningsfase. Han må før eller siden ta til seg føde igjen, så han kravler nok ut av hiet til slutt.
Jeg har truet ham med både eksil-jugoslaver, rektalinntrengning og sodomi. Dette er jo ting Hallodamen liker, så det gjorde susen. Dog vil han nok gjøre seg kostbar.
Peps Blodsband, Spår-78
Litt info fra nettet: Per-Åke Tommy "Peps" Persson, född 20 december1946 i Helsingborg, är en svensk sångare, gitarrist, munspelare och låtskrivare.[1]
Peps Persson kan sägas ha hjälpt både blues och reggae till Sverige. Peps Perssons sound är lite speciellt då han sjunger med såväl sin äktskånska dialekt som med sin karakteristiska stämma. Peps första album på slutet av 1960-talet präglades starkt av blues, inspirerat av bland andra Muddy Waters. Mycket var covers eller hans versioner av redan existerande blues-låtar. Som bluesmunspelare har Peps en internationell särställning.[källa behövs]
Han spelade bluescovers med gruppen Downbeat Crowd som bildades 1966. År 1973 omformade han Peps Bluesband till Peps Blodsband, då musikstilen präglades mer och mer av reggae. Peps släppte albumet Blodsband med denna uppsättning musiker 1974.[2]Blodsband blev en populär skiva mycket tack vare låten "Falsk matematik" och låg 15 veckor på Kvällstoppen. Det albumet kom att bli det sista blues-inspirerade han gjorde på ett tag. 1975 kom albumet Hög standard som blev det första med enbart reggaemusik. Här fanns svenska versioner av Bob Marleys"Stir It Up" och "Talkin' Blues" ("Styr den opp", "Snackelåt") tillsammans med svensk reggaemusik skriven av Peps själv. Peps översättningar av välkända reggaetexter är lagom egensinniga och mycket skånska. Så heter till exempel Bob Marleys "Small Axe" på skånska "Liden såg".
Även det efterkommande albumet Droppen urholkar stenen innehöll enbart reggae. Samma år (1976) medverkade Peps även på reggaealbumet Den ensamma människan tillsammans med Ronny Åström. 1978 släppte han albumet Spår som innehöll klassikern "Hyreskasern". Det var en svensk version av Jacob Millers "Tenement Yard".
Förutom den egna solokarriären och inspelningarna med Peps Blodsband har han även samarbetat med andra artister. Till exempel spelade han in låten "Perssons gård" ihop med Wilmer X. Låten finns med på deras skiva Mambo feber. Han spelade in skivan Röster från södern med Nisse Hellberg. Han har även samarbetat med Hasse Andersson, Kal P. Dal, Timbuktu, Bloosblasters och Owe Thörnqvist. I låten "Rotrock" från 1980 spelar han alla instrument själv.
Under 1980-talet och 1990-talet var det vanligare att han släppte skivor solo som Peps Persson än som Peps Blodsband. 1992 släpptes skivan Spelar för livet där hans antagligen största hit "Oh Boy" fanns med. Sommaren 2005 uppträdde han i Allsång på Skansen och framförde "Oh Boy" tillsammans med Robert Gustafsson som var förklädd till Peps. Han blev samma år utsedd till Årets skåning och släppte sitt första studioalbum sedan 1990-talet, Äntligen!. År 2007 tilldelades han Cornelis Vreeswijk-stipendiet.[3]