Sanningar om kablar och annat flum

el_mariachi

Hi-Fi freak
Ble medlem
28.11.2002
Innlegg
5.636
Antall liker
394
Av KensonPro, Kent Carlsson i Göteborg.
www.kensonpro.com


HÖGTALARKABLAR


Kablar till högtalare är ett minst sagt infekterat ämne. Jag beskriver lite av problematiken här nedan och vad som är möjligt och inte möjligt att höra.
Jag är mycket medveten om att det finns de som ändå hävdar att man kan höra skillnader där man inte borde kunna detta. Som svar till dem citerar jag civilingenjör Josef Svalander (Svalander Audio, Åkersberga).
"Självklart är detta endast bla bla bla när man ser det ur civilingenjörssynpunkt! Jag har fått uppbära mycken smälek inte minst för min otekniska förklaring. Jag säger bara: so what? Hör du skillnad så gör det väl inget även om det inte finns nån skillnad? Om det bara är mumbojumbo men jag lever lyckligare och tycker det låter bättre så är det väl min sak?
Så nu är du varnad! Det finns ingen skillnad! Och om du hör den så är det bara i din fantasi! Jag tycker i alla fall att det funkar och det räcker för mej".
Goda ord att ta med sig på vägen. Alltså, hör man skillnader som andra inte gör är det din ensak.
Här nedan redogör jag min alldeles egen syn av myter kring högtalarkablar.

Ingående parametrar i högtalarkabel
OFC-koppar.
Betyder "Syrefri koppar". Många är de som påstår att det är OFC-koppar i kabeln. Det gör dom rätt i för alla kopparkablar är OFC. Det hävdas ibland att det bara finns 0,0000009% syre i kopparn. Skillnaden mellan det ena supervärdet mot det andra kan absolut inte höras. Det betyder ingenting ens teoretiskt.
Silverledare.
Den enda skillnaden mellan koppar och silver är att resistansen är lägre i silver. Vill man uppnå en lägre resistans är det avsevärt billigare och enklare att öka på en kopparkabels diameter med någon procent. Bortsett från resistansen kan man inte höra eller mäta någon skillnad mellan de olika materialen.
Isolering.
Isoleringen skall isolera ledarna elektriskt. Det påstås ibland att isoleringen har stor betydelse för ljudet. Det har det inte. Det betyder absolut ingenting för ljudets kvalité. Vid mycket höga frekvenser har det dock viss betydelse, vi pratar nu om frekvenser på över flera megaHertz, men det är en annan historia.
Kardelar antal.
Med fler kardeler blir kabeln mjukare att böja och tål fler böjningar. Inga andra fördelar kan noteras (inga nackdelar heller för den delen). Man kan absolut inte höra någon skillnad mellan olika många kardeler. Det finns de som hävdar att ljudet blir bättre med färre kardeler helst en enda solid ledare. Inte heller detta kan höras. Eftersom skillnaderna inte kan höras eller mätas kan man inte heller bevisa någon skillnad.
Litztråd.
Litztråd är en tråd med flera kardeler där varje kardel är isolerad. Det finns en mätbar förbättring av ”skin”-effekten. Denna förbättring kan man få nytta av vid mycket höga frekvenser men knappast under 20khz eller ens under 1mhz. Upp till flera megaHertz används oftast tom solida ledare och inte klagar någon på skineffekten! Varför då klaga på denna effekt med högtalarkabel? Rent nonsens alltså.
Ledarens form.
Olika kabeltillverkare har speciella former av anledningar som närmar sig någon form av religion. Sanningen är den att elektronerna inte har den minsta aning om vilken tvärsnittsform som är bäst. Inte heller vetenskapligt kan man säga om någon form är bättre än någon annan. Man kan naturligtvis absolut inte höra ens minsta lilla skillnad mellan olika former.
Riktning.
När kabeltillverkare hävdar att kabeln låter bättre i en bestämd riktning är det naturligtvis rent nonsens. Frågan tillhör något av de löjligaste argumenten som existerar.
Obs! Om kabeln är försedd med skärm skall alltid skärmen kopplas till förstärkaren. I de fallen skall man alltid följa tillverkarens rekommendationer.
Inbränning.
Ibland hör man att kablar måste "köras in" för att låta som avsett. Nu närmar vi oss översta skiktet av "new age". Frågan är om möjligt ännu löjligare än föregående.
Resistansen.
Resistansen är en av få parametrar som är viktiga. Den skall hållas så låg som möjligt utan att överdrivas. En hög resistans minskar högtalarens verkningsgrad och ökar elementens Q-värde. Resistansen får man ner genom att använda grov ledare. Ett bra mått är 2,5 kvadratmillimeter. Då är man säker på att ligga på rätt sida om gränsen. Till anläggningar som använder mycket ström eller mycket långa ledningar kan man öka på grovleken något.
Induktans/Impedans.
Ytterligare en av få viktiga parametrar för högtalarkabeln. Låg induktans ger en låg impedans vid högre frekvenser. Induktansen skall alltså vara så låg som möjligt. För att vara säker på att ligga på rätt sida om gränsen låter man de olika polerna i kabeln ligga nära varandra. Ungefär som i en vanlig lampsladd. Man kan också tvinna eller fläta kablarna om man har förkärlek för overkill. Men det behövs absolut inte. Man kan inte under några som helst omständigheter höra skillnad mellan en lampsladd som inte är tvinnad/flätad mot en som är det.

Kan man höra skillnad mellan olika kablar?
Bortsett från kablar med inbyggd filterverkan kan man inte höra skillnad på olika kablar om minimiresistans och induktans uppnåtts. Av alla tester som gjorts med seriös utgångspunkt, har den statistiska slutsatsen blivit att man inte kan höra skillnad mellan olika högtalarkablar. För att vara vänlig mot kabelfolket kan man åtminstone säga att: Om det inte, rent statistiskt, kan bevisas att man kan höra skillnader mellan olika kablar så kan skillnaden som kanske ändå finns vara så liten att den är försumbar i jämförelse med andra parametrar i signalens väg.
Varför kan en del höra skillnad mellan olika kablar?
I tester där man först fått se kabeln som anslutits har flera hört skillnad mellan olika kablar. När man sedan inte får se kablarna (blindtest) kunde man inte höra någon skillnad. Av detta kan man dra slutsatsen att ögat "rättar till" det som örat kommit fram till. Dvs, "vet" man att en viss kabel är bättre än en annan kan man höra skillnaden om man ser att just dessa kablar jämförs.
Jag tror, på goda grunder, att vetskapen tillsammans med erfarenheter och viljan serverar vårt medvetande ett resultat som skapar en belöning för hjärnan. Belöningen är vetskapen om att just den kabeln jag tycker är bra (eller snygg) också låter bäst. Jämför gärna med biltvättsfenomenet. Om man kör omkring med en smutsig bil ett tag och sedan tvättar den utan och innan så känns bilen bättre att köra, går tystare osv. Bilen har inte blivit det minsta bättre men vi tycker det därför att vi vill det. Hjärnan har gett oss ett stimuli eller med andra ord, en belöning som bedövar det logiska tänkandet. En del människor är mer känsliga än andra för detta fenomen.
Jag misstänker starkt att samma underliggande orsaker ofta ligger bakom religiös tro och new age mm.
Kringutrustning
Signalen som omsätts till ljudvågor av en högtalare går igenom mängder av elektriska kretsar innan signalen går igenom högtalarkabeln för att ta sig in i högtalarens delningsfilter. I delningsfiltret går signalen igenom upp till 60 meter vanlig kopparledning i spolarna och, ofta, ett flertal kondensatorer. Ibland används diverse motstånd i filtret som signalen passerar igenom på ett eller annat sätt. Signalen lämnar delningsfiltret uppdelat i några olika frekvenser som går genom kablar till var sitt element. I elementen passeras mellan 20 till 60 meter parkabel samtidigt som magneter ser till att konerna gör det dom skall.
Ofta går signalen igenom sammanlagt upp till 100 meter kopparledningar innan signalen omvandlas till ljud i luften. Om 2 meter av dessa 100 meter byts ut till en annan sort skall man alltså kunna ”höra” sånt som man inte tidigare hört, exempelvis att ”sångaren börjar nu att sjunga - orkestern kliver ur högtalarna – upplösningen blir analytisk och dynamisk”.
Det förstår ju var och en att 2 meter "troll-lindad" kabel av totalt kanske 100 mefter kabel inte kan göra sådan skillnad.
Pressen, kommentarer mm
Om affärer/säljare använder superduperkommentarer om sina kablar så är det ungefär som när man gör reklam för tvättmedel mm. Man använder överord som inte stämmer med verkligheten. Det har liksom blivit en standard och accepterat att småljuga om sina produkter. Det gör inte så mycket för normala människor filtrerar bort ljuget. Men när hifi-pressen gör samma sak vid sina tester hjälper man faktiskt till att sälja svindyra produkter som inte har avsedd verkan. "Det står ju i tidningen då måste det vara sant".
Den Danska hifi-tidningen "HIGHfidelity" anser jag har passerat den gränsen med råge. Tidningen är helt enkelt inte trovärdig. Om nu kablarna, mot förmodan, skulle låta olika så tror inte jag att en kabel kan göra så otroligt mycket på ljudet som denna tidning beskriver: "... således hör man mer av vad som händer i bakgrunden, knirkande stolar, dörrar som slår eller bilar utanför inspelningslokalen hörs plötsligt klart i ljudbilden som detaljer man knappast ens märkt innan."
Detta är jämfört med en annan kabel som också fick superduperord från testaren. Rent nonsens, tidningen är helt enkelt inte seriös. När man vet att ljudet skiljer sig knappt hörbart från en lampsladd till den testade kabeln så kan den absolut inte skilja sig så mycket mellan en dyrkabel och en annan dyrkabel. Sådana "tester" skadar hobbyn och hjälper till att lura av intet ont anande hifi-folk en massa pengar.
Slutsats
En bra högtalarkabel skall vara en kabel där ledarna sitter tätt ihop och med en tvärsnittsyta på minst 2,5 kvadratmillimeter. En grov lampsladd duger alltså mer än väl. Vill man ha grövre tråd går det bra att använda flera av den billiga lampsladden. Vill man köra med lite overkill kan man använda solida ledare eller Litzkabel motsvarande minst 2,5 mm2. Det behövs inte, men då kan man vara säker på att vara på "rätt sida". Lampkabel tillverkas numera i speciella högtalarvarianter. Skillnaden är att dom redan är grova nog och dom är snyggare än lampkabel. Dom är bara marginellt dyrare och kan med fördel användas till högtalare.
Jag har på senare tid öppnat och undersökt några äldre specialkablar, som testats för några år sedan och bedömdes ha olika ljudkaraktärer. Ytterligare lögner, då innehållet var nästan exakt identiskt.
En bra högtalarkabel
För att vara på den säkra sidan (overkill alltså) kan man bygga en egen superkabel enligt denna beskrivning (pdf-dokument) på http://www.lts.a.se/artiklar/kabelbygg.pdf Denna kabel, som heter LTS, är bättre än andra kablar med fantasipriser. Kabeln är framtagen för LjudTekniska Sällskapet.
 

el_mariachi

Hi-Fi freak
Ble medlem
28.11.2002
Innlegg
5.636
Antall liker
394
NÄTKABLAR

Det finns personer som hävdar att man kan höra skillnader på olika nätkablar. Rent vetenskapligt och logiskt skall man inte kunna höra någon skillnad mellan olika nätkablar. Visst finns möjligheten att man kan höra lite mer störningar ur anläggningen om nätkablarna inte är skärmade och att dom ligger för nära andra kablar eller elektronik. För att höra sådan skillnad krävs ”guldöron” och ett lämpligt tillfälle där allt faller samman till sämsta möjliga läge för elektroniken. Då kanske guldörat kan höra någon störning. I övrigt borde det inte gå att höra någon skillnad på olika nätkablar rent vetenskapligt eller rent logiskt. Om nätkabeln har ett inbyggt filter kan detta ta bort störningar mm. Det är hörbart men ljudet som sådant blir inte bättre.

Varför skall man inte kunna höra skillnader på olika nätkablar
Svaret är enkelt. Därför att nätkabeln ligger på nätsidan före transformatorn. Före transformatorn finns även flera meter nättrådar inne i husväggarna som går vidare till en elcentral som kan ligga flera hundra meter bort. Därifrån går den vidare till transformatorstationen och därifrån vidare till "vem vet var".
Efter nätkabeln går strömmen igenom en transformator med många meter vanlig koppartråd. Alltså har vi en elektronisk komponent som drivs av nätström där det före transformatorn handlar om miltals kabel och genom transformatorn handlar om upp mot 100 meter koppartråd. Den specialbyggda nätkabeln är i regel inte mer än ett par meter lång. Skulle dessa metrar göra någon skillnad? Naturligtvis inte! Nätkablar med filter kan göra skillnad, men ljudet som sådant ur högtalarna blir inte bättre.

Varför kan en del höra skillnad mellan olika kablar?
Jo, det finns EN möjlighet till att höra skillnad på olika kablar och det beror på hur stickproppen sitter i vägguttaget. Den ena fasen har en spänning på 230 volt. Den andra fasen har nollpotential med möjligt någon volt högre än jord. Beroende på hur transformatorn är konstruerad så kommer det ytterlager på transformatorlindningen som är närmast kopplad till fasen att kopplas olika mycket kapacitivt till transformatorns sekundärlindning. Om man vänder på kontakten så att nollan kommer närmast sekundärlindningen så blir den kapacitiva strömmen mycket mindre (Kenneth Johansson). Har man kontakten felvänd kan det uppstå brum eller ”annat konstigt” i anläggningen som till sist kommer ur högtalarna. Sätter man in en hokuspokuskabel och den sätts in rätt, eller att kabelns konstruktion rättar till "felet", kommer man möjligtvis att höra en LITEN skillnad, men inte på ljudet som sådant utan genom att det blir mindre störningar.

Pressen, kommentarer mm
Den danska hifi-tidningen "HIGHfidelity" och den svenska tidningen "Hifi & Musik”s omdömen om olika nätkablar är inte seriösa. I sina tester beskrivs så stora skillnader mellan olika kablar att det börjar bli rent löjligt. Det jag frågar mig, efter att läst sådana tester, är om övriga tester och annat också är påhittat? Tills vi vet svaret - köp inga sådana tidningar!

Slutsats
En bra nätkabel är den som levereras med elektroniken. Om man vill köra med både hängslen och livrem kan man använda skärmad nätkabel. Mer behövs inte. Testa gärna att vända kontakten i vägg-uttaget också. Det kan spara allt från någon hundralapp upp till över trettiotusen kronor. Jo, det är sant, det finns så dyra nätkablar. Man borde byta yrke.......

Eftersnack
Det borde vara kriminellt att ta 30 000 kronor för en nätkabel på ett par meter. Hur är man funtad när man gör så? Det kabeln skall göra är att koppla ihop elektroniken med vägguttaget. Skäms på er tillverkare! Skäms på er tidningar som för ut dessa lögner! Alla användare av dessa hokuspokusprylar - vakna upp! - ni är utsatta för bondfångeri!
 

el_mariachi

Hi-Fi freak
Ble medlem
28.11.2002
Innlegg
5.636
Antall liker
394
SPIKES
Spikes är ett slags koniska högtalarfötter med mycket vass spets som skall sitta mot golvet. Genom att spikarna tränger ner i golvet är det tänkt att högtalaren skall stå stadigt så att den inte vibrerar. Effekten skall vara den att golvets vikt tillförs högtalaren. Tanken är god om golvet var en del av urberget. Dessutom hade det fungerat med att skruva fast högtalaren i golvet, alltså inga spikes. Det finns också en teori om att spikes höjer vibrationernas frekvens till så hög frekvens att de inte orkar vibrera en högtalare. Vad jag vet har ingen lyckats mäta upp en sådan transformering av vibrationerna. Rent struntprat alltså.


Fungerar det
Tyvärr så är inga golv stumma som ett urberg, inte ens betonggolv. Till detta kommer det faktum att högtalarens vibrationer mestadels kommer från återkoppling av ljudvågorna i rummet. Detta tillsammans gör att högtalare med spikes faktiskt vibrerar mer än utan spikes. Det hela förvärras av att tillverkarna numera också skickar med en liten platta med urgröpning för spetsen att stå på. I ett slag har själva teorin bakom spikes gått förlorad (å andra sidan fungerade dom ju inte utan plattan heller).


Finns något som fungerar
Jo då, gummikuddar som finns att köpa i nästan vilken affär som helst. Hårdheten skall vara sådan att gummit trycks ihop med 20-30% när högtalaren står på dem. Vill man köra med litet overkill kan man inhandla gummifötter speciellt utvecklade för högtalare av Sonic Design men dessa är svindyra och gör bara marginell nytta mer än gummifötter för någon tia.
 

el_mariachi

Hi-Fi freak
Ble medlem
28.11.2002
Innlegg
5.636
Antall liker
394
Högtalarskrönor och Fakta
Av Kenneth Johansson.
www.kennethshem.se

Här ska jag göra ett tappert försök att avfärda några seglivade skrönor om högtalare och deras kringutrustning. Många som har fått för sig att de här sakerna verkligen fungerar kommer naturligtvis att bli upprörda men det bryr jag mig inte om! Det finns ett ordspråk som jag lever efter till nästan 100% :
Fysik, inte Mystik!
Om ni envisas med att något som jag avfärdar här nedan verkligen fungerar så måste ni vara beredda på att bevisa det i ett riktigt kontrollerat blindtest. Här har alla guldöron backat ur, hittills.

Vi börjar väl med det mest omtvistade ämnet direkt.
Högtalarkablar
Dessa magiska ting säljs i fantastiskt många olika varianter och varje tillverkare påstår att just deras kablar är de absolut bästa. De "värsta" kan dessutom kosta upp till 1 000 kronor/meter!
Här kommer några få försäljningsargument.
• Kablar av OFC koppar....
• Har låg kapacitans så de inte påverkar förstärkaren....
• De är isolerade med XXX superduperisolering....
• Ledarna är uppbyggda av en blandning av XXX och koppar för att ge en fasren signal....
• Ledarna består av 3000 kardeler....
På det här viset fortsätter det sedan med vattenskärmade kablar som består av 40 000 kardeler osv. Låt oss titta lite på argumenten här ovan.
• OFC koppar (Oxygen Free Copper eller syrefri koppar på svenska) låter fint, och det är det också. Det är så fint att alla elektriska kablar tillverkas av det. Inte mycket till försäljningsargument, eller hur?
• Kablar med låg kapacitans var ett nödvändigt ont i elektronikens barndom när de primitiva förstärkarna började självsvänga så fort de blev utsatta för en liten kapacitiv belastning. Det är numera ett minne blott. Ingen modern kvalitetsförstärkare börjar självsvänga om den belastas kapacitivt. Men gör det då något om kablarna har låg kapacitans? Ja, faktiskt. Fysikens lagar säger att en kabel med låg kapacitans samtidigt får en hög induktans, vilket är något man inte vill ha! Mer om det längre fram.
• Superbra isolering är naturligtvis ingen nackdel i sig, men behövs den? I de bästa fallen så har de valt en isolering med små förluster och liten dispersion som gör att även de högsta frekvenserna kommer fram lika fort som de lägre och utan att ha dämpats. Det här är viktigt när man skickar högfrekventa och bredbandiga signaler längre sträckor, MEN audiosignaler som sällan överskrider 20kHz ?????? I det här frekvensområdet kan man använda vilken som helst av de vanligaste isolermaterialen utan att man får någon mätbar försämring. Kablarna är ju faktiskt inte längre än några få meter. Det här är alltså inget att betala extra för!
• Blanda material för att få en fasren signal i kabelns andra ände? De menar tydligen att olika frekvenser färdas olika fort och att de nu lyckats kompensera för det fenomenet. Om det här vore ett så stort problem, varför använder de inte tekniken i högfrekvensöverföringar där den i så fall skulle göra succé? I övrigt kan jag bara hänvisa till vad jag skrev i förra stycket.
• Många kardeler har länge varit på modet. Ja, vad bra, då blir kabeln mjuk och lätt att böja men så länge de inte är isolerade från varandra så går inte elektronerna lättare fram i en sådan kabel än i en med solida ledare. Jämför med högfrekvenskablar. De har endast en solid ledare och transporterar signaler med frekvenser över gigahertz. Om kardelerna isoleras och kontinuerligt byter plats med varandra (litztråd) så får man en förbättring av den s k skineffektens verkningar i mellanfrekvensområdet.
Men vad ska man då tro på? Jo det är faktiskt ganska enkelt. FYSIKEN naturligtvis. Vad ska en högtalarkabel egentligen göra? Ja, mig veterligen så är dess enda uppgift att transportera en elektrisk signal från en punkt till en annan utan att signalen förvanskas. Frekvensområdet är dessutom mycket lågt. Det enda som gör uppgiften lite besvärlig är att belastningsimpedansen varierar kraftigt med frekvensen. Vi spaltar upp problemet och ser var vi hamnar.
Kabeln skall föra över signaler till en relativt låg impedans (högtalaren). För att den inte skall verka som ett filter för de högre frekvenserna skall den ha en låg induktans. Det får den genom att ledarna har en stor area mot varandra och ligger tätt tillsammans. Ju tätare desto bättre. Idealet är två (eller flera) metallfolier med ett tunt isolerskikt mellan. Men eftersom vi arbetar i lågfrekvensområdet så behöver vi inte gå till överdrift. En 5 meter lång kabel där de två ledarna ligger nära varandra kommer att minska de högsta frekvenserna med några tiondels dB vid 4 ohms belastning. Jämför med högtalardiskantens frekvensgång så ser ni att det är helt obetydligt. Som exempel så har den bästa vanliga högtalarkabeln en sänkning på ca 0,2 dB vid 20kHz och den sämsta med riktigt brett mellan ledarna ca 1,2dB sänkning (räknat på 5 meter kabel och 4 ohms belastning).
Eftersom högtalarens impedans varierar kraftigt med frekvensen så får kabelns ledare inte ha för hög resistans då det skulle orsaka varierande spänningsfall och ojämn frekvensgång. Det här är faktiskt det enda stora problemet med vanliga högtalarkablar! De som följer med ett stereopaket har nästan alltid alldeles för klen area vilket ger dem en betydande resistans. Om ni vill att en 5 meter lång ledning skall ge en maximal variation på 0,1dB till en 4 ohms högtalare måste den ha en area på 4 kvadratmillimeter. Skineffekten har en viss inverkan vid 20kHz och höjer en grov ledares resistans en aning men den effekten är mycket liten och inte större än någon av de andra som diskuterats här ovan. För en 5 meters kabel med arean 7 mm2 ger skineffekten en sänkning på knappt 0,05 dB vid 20 kHz och 4 ohms belastning. Den arean är det värsta fallet vid 20 kHz. Både en tunnare eller en grövre ledare får en absolut resistansvariation som är lägre.
Ett annat fenomen som diskuteras är att strömmen går mellan kardelerna och att oxiden på deras ytor ger en olinjär resistiv övergång som skall ge övertoner. Orsaken till att elektronerna skulle välja en sådan väg istället för den mer lågresistiva vägen genom "sin egen" kardel skulle kunna vara att kardelerna är tvinnade så de får en viss induktans. Då skulle elektronerna kunna hitta en alternativ väg mellan kardelerna så de färdas efter en rakare linje. Det här problemet skulle då bli värre vid högre frekvenser. Som fakta kan jag nämna att övergången mellan två ledare ger en olinjär resistans. Men om den är av den storleksordningen att den skulle ge det här beskrivna problemet är jag osäker på. En överslagsberäkning med flera osäkra konstanter visade att den inte skulle ge någon betydande effekt och det kan förklara varför jag inte har sett någon rapport där någon lyckats mäta upp det här fenomenet. Jag har bara sett en artikel där de försökte hitta övertonerna med en känslig spektrumanalysator utan att lyckas. Men tills dess att jag har fått fram mer fakta i fallet så ska jag inte avfärda effekten utan bara konstatera att det är en möjlig distorsionskälla även om den är mycket liten och säkert överröstas av förstärkarens distorsion (som faktiskt är mätbar). Vill man vara på den säkra sidan ska man välja kablar med solid ledare eller litztråd.
Ett alternativ som ligger mellan en solid ledare och litztråd är att använda en mångtrådig ledare med förtennade kardeler. Tennet har en betydligt högre resistivitet än koppartråden vilket gör att strömmen hellre går i kardelerna än försöker hoppa mellan dem. Det blir lite av litzeffekten samtidigt som tennet minskar oxidationen av koppartrådens yta.
Så sammanfattningsvis kan vi konstatera att om man vill ha en högtalarkabel som vida överträffar alla normala högtalares prestanda så räcker det med att köpa en ganska billig högtalarkabel där ledarna sitter tätt tillsammans och har en area på minst 2,5 mm2.
Men för de av er som ändå vill ha det allra bästa och som vill föra över signalen utan några som helst biverkningar så måste det väl finnas en teknisk lösning? Ja, naturligtvis så går det att tillverka en mycket bra överföring men då skulle jag vilja kalla den för en transmissionsledning istället, eftersom det egentligen är den rätta benämningen. För att det ska fungera bra så måste vi börja med att justera lasten så den är en rent resistiv last med samma impedans vid alla frekvenser. Det ordnar man med diverse RCL-länkar. Se mitt högtalarberäkningsprogram "EzeSpeak" för mer info om det. Den här justeringen gör att transmissionsledningens resistans visserligen dämpar signalen men gör det lika mycket vid alla frekvenser vilket motsvarar att ni vrider ner volymkontrollen ett par tiondels dB. Dessutom trivs förstärkaren mycket bättre med en rent resistiv last och det förbättrar dess frekvensgång ytterligare. Nu när vi har en resistiv last så behöver vi bara tillverka en transmissionsledning med samma karakteristiska impedans. När den kopplas in till högtalaren så kommer den inte längre att ha vare sig någon induktans eller kapacitans som påverkar signalen. Nå, det låter ju jättebra, men var köper man en transmissionsledning på t.e.x. 4,3 ohm? Svaret är helt enkelt att det gör man nog inte. I varje fall så har jag inte sett någon som säljer dem än, men kanske kan den här sidan locka någon att tillverka och sälja dem färdiga. Men hur tillverkar man dem då själv? Ganska enkelt, eftersom du kan välja mellan flera olika alternativ.
• Tillverka dem genom att laminera kopparfolier och plastfilm. För beräkningar se min formelsamling.
• Använd en mångledarkabel (gärna partvinnad) och parallellkoppla ledarna så du får två ledare med rätt impedans.
• Parallellkoppla 50ohms koaxialkablar tills du får rätt impedans. Se till att de är exakt lika långa.
Det finns fler alternativ men de här är nog de mest praktiska.
Ibland påstår en del att det inte går att göra en transmissionsledning med samma impedans även vid låga audiofrekvenser. Oftast beror de här påståendena på misstolkningar av mätningar och att de inte förstått exakt hur en transmissionsledning fungerar vid olika frekvenser. Om man studerar den kompletta formeln för transmissionsledningar och räknar på det så finner man att det går alldeles utmärkt att göra en lågohmig transmissionsledning som fungerar från DC! Det är besvärligare, men det går! Om det sedan är någon vits med att låta ledningens impedans vara konstant ända ner till basfrekvenserna är en öppen fråga men rent tekniskt ser jag ingen. Den största förbättringen man får ligger ändå uppe i diskanten. Därför fungerar de enklare varianterna jag skissade på ovan mycket bra. Men det finns en till fördel förutom rak frekvensgång med en sådan här ledning om den är avslutad på rätt sätt vid högtalaren med minst en passande RC-länk. Impedansvariationerna vid förstärkaren försvinner praktiskt taget för de högre frekvenserna. Alla kablar som inte är rätt avslutade ger impedansvariationer som allvarligt kan störa förstärkarens funktion. En del säger att det uppträder långt utanför de hörbara frekvenserna och därför inte kan påverka ljudet men då inser de inte hur elektroniken fungerar och vad som händer när förstärkaren ligger nära självsvängning. Det kan ge en distorderad signal i audioområdet som dessutom är signalberoende. Jag kan tänka mig att just det här problemet kan vara en orsak till att kablar upplevs låta olika. Det är då inte kablarna som i sig påverkar ljudet utan ett dåligt samspel med vissa förstärkarkonstruktioner.
För att lyckas tillverka en transmissionsledning behövs det naturligtvis en del grundläggande kunskaper i mätteknik för att kunna justera högtalarnas impedans och kontrollmäta transmissionsledningen. Men det ska jag inte gå in på här. Om någon behöver hjälp med det här så kan jag möjligen hjälpa till med det om högtalarna är tillräckligt exklusiva och ägaren är beredd att betala för arbetet. Jag har en hög timtaxa så skicka inga förfrågningar i onödan.
Till sist en liten fråga till dem som fortfarande tycker att deras 5 000-kronorskablar gör underverk och att de är klart överlägsna all billig "lampsladd". Har ni öppnat er jättedyra förstärkare eller era högtalare och kollat vilken typ av sladd de använder internt för att koppla signalen? Antagligen finns det flera meter vanlig kopplingstråd i högtalarna. Den kostar säkert minst 5 öre metern!
 

el_mariachi

Hi-Fi freak
Ble medlem
28.11.2002
Innlegg
5.636
Antall liker
394
Spikes
Spikes är vassa koner som man ska montera som fötter på högtalarna. Grundtanken med spikes var att högtalarna skulle stå mycket stadigt på golvet och det skulle minska vibrationerna i lådan. Spiksen skulle borra sig ner i golvet så lådan fick maximalt stöd. Tanken var i och för sig god om golvet var oändligt stumt. Nu lever de flesta av oss i bostäder där golvet består av något helt annat än berggrund. Vanliga golv börjar helt enkelt vibrera när man ställer en högtalare på dem. Om man använder spikes så blir det ännu värre. Visserligen får lådan en del stöd men vibrationerna i golvet sänder ut mer störande oljud som missfärgar ljudet i rummet. Om du dessutom bor i en lägenhet så kan du nog gissa vad grannarna tycker om spikes när basdunket kopplas ännu bättre till husets stomme. Det här är nu ingen stor hemlighet. De som sysslat med högtalarkonstruktion under lång tid känner till de här problemen och har varnat för det i många böcker. Tillverkarna av spikes känner också till det och har kommit med en del komiska tillbehör. Det började med brickor som man skulle lägga under sina spikes så de inte skadade golvet! Så var den stumma kopplingen borta och spiksen blev nästan helt verkningslösa och degraderade till snygga fötter. Men en del vibrationer fördes ändå över så nästa steg var att förse brickornas undersidor med vibrationsdämpande filt eller gummi fötter! Fantastiskt, men visst ser det snyggt ut, det måste jag erkänna. Senast såg jag några spikes som påstods förhindra att lådans vibrationer fortplantade sig till golvet samtidigt som den stod stadigt!?
Sanningen är den att en högtalare ska byggas så att lådan vibrerar så lite som möjligt på utsidan. Sedan ska man undvika att föra över de kvarvarande vibrationerna till någon annan yta för att förhindra att även den börjar sända ut dem. Det har nu börjat dyka upp vibrationsdämpande fötter och underlag till högtalarlådor i ett fåtal kataloger men det dröjer nog tyvärr innan de kan hittas i varje HIFI-butik.

Effekthysterin
Om ni skaffar er nya högtalare, vad är den första fråga ni får av era kompisar? I 9 fall av 10 så är det "Hur många watt är de på?". Varför frågar de det? Vad förväntar de sig att få ut av den informationen? Låter kanske en 200-watts högtalare bättre än en 30-wattare? Naturligtvis inte, den tål bara mer effekt innan koppartrådens isolering förkolnas eller membranet spricker. Medeleffekten som man använder i ett normalstort vardagsrum är endast någon enstaka watt så en högtalare som endast tål 30 watt räcker mer än väl. Dessutom så kan en högtalare som endast tål 30 watt spela högre än en 200-wattare om den t ex har 9 dB bättre verkningsgrad! Så effektsiffran säger inget om hur högtalaren låter eller hur högt den kan spela. Effekttåligheten måste jämföras med de övriga data för att få någon mening.

Aktiva eller passiva filter
Ett vanligt påstående är att man inte kan göra passiva filter som "låter bra". Det är naturligtvis helt fel! Det är bara så mycket svårare att få dem att fungera bra tillsammans med högtalaren. Se mitt högtalarberäkningsprogram "Ezespeak" så förstår ni kanske vad jag menar. Det enklaste men dyraste sättet är därför att använda aktiva filter och flera förstärkare. Om man går så långt att man använder digitala filter så kan de göras både helt ideala och kompensera för högtalarnas brister.

Vända nätkontakten rätt
En del personer påstår enträget att de får mindre störningar och/eller brum om de vänder nätkontakten till förstärkaren och/eller stereons övriga komponenter åt ett visst håll i vägguttaget. Det här är faktiskt INGEN skröna! Varför tar jag då upp det på den här sidan? Jo, helt enkelt för att de flesta tror att det är ett tokigt påhitt och min ambition är att föra fram fakta framför övertro.
OK, hur kan nu kontaktvändandet ha någon som helst betydelse. Amatörelektrikern kommer genast med motargumentet att det är växelström i uttaget så det spelar ingen roll hur man sätter i pluggen. Tja, det hade varit sant om vi haft spänning i båda hålen i vägguttaget. Det ena hålet är kopplat till fasen med en potential på 230 volt . Ja, ja, ja, ja, vi har faktiskt 230 volt i vägguttagen i Sverige sedan flera år tillbaka. Glöm allt om 220 volt. Vi är en del av Europa, om ni inte märkt det tidigare). Det andra hålet har nollpotential och ligger max på någon volt i förhållande till jord. Nätspänningen som kommer in i elektroniklådan går normalt till en transformator och det är här det får betydelse hur ni stoppar i kontakten. Helt beroende hur transformatorn är tillverkad så kommer det ytterlager på transformatorlindningen som är närmast kopplad till fasen att kopplas olika mycket kapacitivt till transformatorns sekundärlindning (utgångslindning). Om man vänder på kontakten så att nollan kommer närmast sekundärlindningen så blir den kapacitiva strömmen mycket mindre. Om nu två apparater är ihopkopplade så kommer den här strömmen att gå mellan dem och ibland ge upphov till brum eller tom störningar som kan finnas på nätet. Effekten kommer att variera med hur de två apparaternas nätkontakter är vända i förhållande till varandra. Så skratta inte åt en vän som säger att det har betydelse. Han kan faktiskt ha rätt!
Signalkablar
Svartkonsten runt signalkablar är lika välutvecklad som den är för högtalarkablarna. Hysterin när det gäller signalkablarna är dock inte lika utbredd, som tur är. Priserna för vissa typer är rent fantastiska. Ett signalkabelpar från en känd tillverkare säljs t ex för över 20 000 kronor. Här kan man verkligen tala om bondfångeri. Det säljs t o m digitalkablar i de här prisklasserna. Tydligen försöker de lura i folk att de störtåliga digitalsignalerna bara skulle försvinna i en billig koaxialkabel. Konstigt att alla datornät runt om i världen fungerar med mångdubbelt högre överföringshastigheter trots kilometerlånga ledningar som endast kostar från 5 kronor/meter. Se längre ner för lite mer info om dem.

Så vad är det då jag försöker säga? Är det bara att gå ut till närmaste radiohandlare och köpa den billigaste signalkabeln för ca 20 kronor? Ja, om du absolut inte har några störningar mellan dina apparater (se styckena om nätkontakten och ferritkärnorna) så kommer den säkert att fungera mycket bra. Men nu är världen inte perfekt och det finns säkert en massa störningar som gärna tar vägen genom dina signalkablars skärm. Eftersom dina signalkablar har en skärm av vanlig koppartråd så har de även en viss resistans och störströmmarna kommer att orsaka ett litet spänningsfall som adderas till signalen och stör överföringen. Skärmen är inte heller speciellt tät på billiga kablar så elektriska fält har en svag kapacitiv koppling till mittledaren och därmed till signalen. Om man ska vara riktigt petig så skapar en rörelse mellan skärmen och isoleringen en liten mängd laddningar som man enklast blir av med om kabelns isolering är försedd med ett halvledande skikt precis innanför metallskärmen. Men det här är inget stort problem så länge du inte står och hoppar på kabeln eller använder den som lasso medan du lyssnar på musiken. För mikrofonkablar så är det här en betydligt viktigare egenskap eftersom deras signalnivå är mycket lägre. Om din förförstärkare (eller CD spelare) har en hög utimpedans så kan även kabelns kapacitans filtrera de högsta frekvenserna en aning. Ett exempel: Om din CD spelare har 1 kohm utimpedans så kommer de högsta audiofrekvenserna att dämpas med 3 dB om du använder en vanlig enkel signalkabel som är ca 100 meter lång. Om du däremot använder en mer normal längd som t ex 1 meter så dämpas signalen endast med 0,0007 dB vilket faktiskt inte är särskilt mycket. Eller hur?

Behöver man då ha signalkablar med låg kapacitans? Om elektroniken vid signalutgången är rätt byggd så är svaret nej. Har konstruktören inte tänkt på detta vanliga problem med risk för självsvängning vid kapacitiv belastning så är svaret ja. Nu ska man väl förstå att en sådan miss är mycket allvarlig och har konstruktören gjort den så är troligen inte mycket annat rätt i resten av apparaten. Alltså inte vad man skulle kalla en HiFi-apparat.

Om du har någon anledning att misstänka att din apparat är känslig för kapacitiv belastning eller om du ska driva mycket långa kablar så ska du leta efter en kabel med låg kapacitans per meter. Det är ingen som helst nackdel för signalkablar och kan användas till alla apparater. Se bara till så kablarna uppfyller de andra viktiga kraven på god skärmning. Vissa tillverkare tar helt enkelt bort skärmen för att hålla nere kapacitansen och då har man verkligen hoppat från askan rakt ner i elden!
Det finns ett problem med billigare signalkablar och det är kontakterna. Jag har stött på billiga kablar som verkat mycket bra och som haft mycket bra skärmar men sen visat sig ha rent urusla kontakter! En kabel gick överhuvudtaget inte att trycka på en normal Phono-hona! Inte ens med våld som skulle ha förstört en normal apparat. När jag öppnade kontakten visade den sig dessutom ha mycket dålig anslutning av skärmen som lätt glappade. Andra varianter visade liknande problem. Det här är saker man inte ser enkelt ute i butiken och det är kanske en anledning att välja en dyrare kabel som förhoppningsvis är bättre byggd. Men priset är ingen garanti mot dåliga konstruktioner. Får jag tid gör jag en sida om de här kablarna för att visa på problemen.

Slutsatsen blir att om du vill ha en bra signalkabel så ska du välja en med rätt längd som har en tät skärm med grov area så den får en låg resistans. Isolermaterialet spelar ingen större roll eftersom signalfrekvenserna är mycket låga och kablarna korta. Kontakterna ska ha ett metallhölje som skärmar bra och ett ytskikt på kontaktelementen som inte oxiderar allt för lätt. Guld har blivit populärt och fungerar mycket bra. Även de billigaste kontakterna som endast har några mikrometer guld fungerar om du inte drar ut och sätter i dem allt för många gånger. Kontakterna ska ha en vettig konstruktion men det ser man tyvärr inte innan man tar isär dem.
Vill ni få ner störnivån ytterligare så kan ni trä på en förtennad kopparstrumpa (skärmstrumpa) runt de två signalkablarna och ansluta den i båda ändar direkt till apparaternas metallhöljen så nära kontakterna som möjligt. Obs! kläm på kabelskor direkt på skärmstrumpan och gå inte över någon spinkig kopplingsledning. Den här skärmstrumpan kommer att ta hand om de största störströmmarna och avlastar på det viset signalkablarnas skärmar. För att förbättra skyddet ytterligare kan ni montera en ferritkärna i varje ände runt signalkablarna innanför skärmstrumpan. Det här är en metod som slår ut vilken superkabel som helst men kostar endast en bråkdel av priset.


Digitala signalkablar

Enda skillnaden mellan de vanliga signalkablarna och de för digitala signaler är att de senare ska ha en karakteristisk impedans på 75 ohm. I övrigt så är det bra om de också har en bra skärm på samma sätt som de vanliga signalkablarna även om de digitala signalerna är mycket mer störtåliga.
Det enda som kan ställa till lite trassel i övrigt är att kontakterna som använd på praktiskt taget alla konsumentapparater är av typen Phono/RCA. Den här kontakttypen håller inte samma impedans utan ligger normalt runt 25 ohm och ser därför ut som en kondensator som ligger parallellt över signalvägen i kabelns båda ändar. Dessutom kan anslutningen av kabeln inne i kontakten vara klantigt gjord så man får en onödig serieinduktans som i sin tur ger en sämre impedansanpassning. Digitalsignalen är väldigt störtålig och kan normalt hantera de störningar och reflektioner som dessa kontakter skapar. Det som tidigare var ett problem var att äldre apparaters D/A-omvandlare tog sin signal direkt från insignalen och det gitter (tidsosäkerhet) som störningen/reflexerna skapade kunde ge en märkbar försämring av ljudet. Dessa fenomen är troligen orsaken till den misstro som än idag finns mot digitalkablar. Men i praktiskt taget alla moderna apparater sitter det ett buffertminne som tar bort gittret och med den inbyggda datakorrektionen så ger inte kontakterna några felaktiga databitar.
Om man ändå är orolig för den här typen av störningar finns det minst en tillverkare av Phonokontakter som ansträngt sig med att hålla hankontakternas impedans på 75 ohm så långt det bara går. Problemet blir då mycket mindre men honkontaktens impedans kan man inte göra så mycket åt om man inte vill bygga om den helt själv. Det är inte värt mödan eftersom det då är både enklare och bättre att byta ut den mot en 75 ohm BNC-kontakt som används i professionella apparater.




Ferritkärnor runt signalledningar

Att placera ferritkärnor runt signalledningar är ett utmärkt sätt att dämpa yttre högfrekventa störningar som försöker komma in i apparaten. Även störningar som sänds ut från apparater kan dämpas. Det kan vara radiostörningar som plockas upp av högtalarkablar eller lågnivåkablar (antennverkan) eller högfrekvent brus som kommer från enbitsomvandlaren i CD-spelaren (stör ibland FM-mottagare). Men det finns en stor missuppfattning om de här ferritkärnorna som jag vill göra slut på. I en katalog så skrev man att de inte fick placeras runt digital- och videokablar eftersom de överför högfrekventa signaler som då skulle dämpas. HELT FEL! Ferritkärnorna dämpar bara "common mode"-signaler (dvs enkelriktade strömmar som bara går åt ett håll igenom kärnan) och inte signalströmmar inne i en signalkabel som går både fram och tillbaka. Som ett praktiskt exempel så kan ni som sitter framför en PC-skärm se en ferritkärna som sitter som en klump på dess signalkabel. Tror ni att de hade placerat den där om den dämpade de högfrekventa videosignalerna?
Vilket ferritmaterial man ska använda är en hel vetenskap och beror på vilken typ av störning man försöker dämpa. Ofta är bästa valet en kombination av material eftersom varje material endast har hög dämpförmåga inom ett begränsat frekvensområde.
 

cox

Overivrig entusiast
Ble medlem
24.08.2003
Innlegg
1.091
Antall liker
284
Sted
Oslo
Torget vurderinger
1
Oj, det var litt av en kraftsalve. her vil nok debatten bølge høyt. personlig hører jeg til kabelskeptikerne. dette blir interessant.
 

X3

Overivrig entusiast
Ble medlem
28.02.2004
Innlegg
553
Antall liker
255
Torget vurderinger
2
Åpen demo hos meg angående forskjeller på kabler sier jeg bare ;D

Det er mange av livets mysterier som ikke kan forklares vitenskapelig.....
 
B

Back_Door

Gjest
Dette skal leses med stor interesse i løpet av morgendagen ;)
 

X3

Overivrig entusiast
Ble medlem
28.02.2004
Innlegg
553
Antall liker
255
Torget vurderinger
2
Forøvrig akkurat samme innlegget har vært diskutert tidligere.......
 

Viking

Hi-Fi freak
Ble medlem
10.02.2002
Innlegg
2.702
Antall liker
434
Torget vurderinger
4
Åpen demo hos meg angående forskjeller på kabler sier jeg bare ;D

Det er mange av livets mysterier som ikke kan forklares vitenskapelig.....
Jepp, dette VET vi H!
Så "GJEEEEEEESSSPPPP" til det trådstarter prøver på ;) Det svensken snakker om er utrolig lite interessant da talløse tester har vist meg/andre noe helt annet. Skal man stole på kartet eller terrenget? Jeg velger det siste......
 

Viking

Hi-Fi freak
Ble medlem
10.02.2002
Innlegg
2.702
Antall liker
434
Torget vurderinger
4
Som vanlig er det enklest å gjøre tester selv enn å lese det en svensk, selvutnevt guru presterer for å vise hva han vet og kan. ;)
 

tweakMan

Hi-Fi freak
Ble medlem
10.02.2002
Innlegg
6.222
Antall liker
124
Ja...
En kan regne seg frem til at en hodepine består av
blomster og krydder og alt som er fint... og faktor X!

Jeg har akkurat beskrevet oppskriften til Powerpuff Jentene.
En sånn tegnefilm for barn...

Jeg tror man kan si dette om kabeldebatten.
De som vet hvordan kabler virkelig funker, holder kjeft.
De som tror de vet, driver å pratet høyt om at de har regnet seg frem til ditt og datt!

Det blir som Skolemedisin og naturmedisin.

I begge leire er det dyktige folk, som er dyktig lei av å prøve å forklare hvordan ting hernger sammen...

Så har man reklamedivisjonenene som prater og prater og prater...

Er det noen mening med mitt innlegg?
Heh, jeg har faktisk akkurat glemt hva det var jeg skulle si!
Øhm... !

Sanningen om blommors søken efter solen og annet...

;D
 
O

om.s

Gjest
Så "GJEEEEEEESSSPPPP" til det trådstarter prøver på ;) Det svensken snakker om er utrolig lite interessant da talløse tester har vist meg/andre noe helt annet. Skal man stole på kartet eller terrenget?  Jeg velger det siste......
Enig!!Vel talt Viking!, ett laaaangt gjeeeesp herfra også......

edit: Hører ikke dette egentlig inn under kabelhjørnet!?......

mvh
 

tweakMan

Hi-Fi freak
Ble medlem
10.02.2002
Innlegg
6.222
Antall liker
124
Her må vi sitere litt...

Det er en historie i Bibelen om en rik som møter "the master himself" og sier mye lurt å greier.
Så sier sjefen til rikingen...

La alt gå og følg meg!...
---
So close but still a little bit off...

Hvorfor?

Stolthet gjengen!
Pride makes predjudice act up!

But its all an act...

Det "the master himself" snakker om er å kjenne de virkelige verdier og å velge dem, ikke det som bare har illusjonen av verdi...
 

krd

Hi-Fi entusiast
Ble medlem
06.03.2006
Innlegg
119
Antall liker
0
Hva jeg tror ? En fornuftig kar denne Carlson.
 

tweakMan

Hi-Fi freak
Ble medlem
10.02.2002
Innlegg
6.222
Antall liker
124
Ingen betviler fornuft her.
Konklusjoner kan trekkes på korrekt grunnlag som bare bommer bitte litt...

Det er litt rart.
Jeg vet ikke hvorfor man etter endt utdannelse ikke greier å trekke de korrekte konklusjoner.
Jeg skjønner det ikke! Det er rart.

Fysikk funker, Matte funker, men noen greier ikke å se forbi tallene. De greier ikke! Jeg vet ikke hvorfor, de vil ikke høre på hva andre også ser eller opplever.

Det er rart.
De kaller det visst utdannelse...
 
O

om.s

Gjest
Ingen betviler fornuft her.
Konklusjoner kan trekkes på korrekt grunnlag som bare bommer bitte litt...

Det er litt rart.
Jeg vet ikke hvorfor man etter endt utdannelse ikke greier å trekke de korrekte konklusjoner.
Jeg skjønner det ikke! Det er rart.

Fysikk funker, Matte funker, men noen greier ikke å se forbi tallene. De greier ikke! Jeg vet ikke hvorfor, de vil ikke høre på hva andre også ser eller opplever.

Det er rart.
De kaller det visst utdannelse...
Nydelig!! Tweakman :D ......

mvh
 

KV

Hi-Fi entusiast
Ble medlem
20.02.2003
Innlegg
104
Antall liker
90
Forøvrig er det min overbevisning at jorden er flat. Hvis ikke hadde vi jo falt av- ;D
Ha en god dag!
Knut V
 

krd

Hi-Fi entusiast
Ble medlem
06.03.2006
Innlegg
119
Antall liker
0
Nå tror jeg ikke lenger. Det blir mindre og mindre fornuft her!
 

krd

Hi-Fi entusiast
Ble medlem
06.03.2006
Innlegg
119
Antall liker
0
Tja, det er nå en gang slik med oss mennesker at vi har en tendens til å mene at det en selv vet -og tror virker mer fornuftig enn hva andre måtte mene å tro. Dette gjelder nok også for meg.
 

Geir_O

Overivrig entusiast
Ble medlem
21.03.2002
Innlegg
716
Antall liker
19
Innrømmelse. Har ikke lest en tidel av åpningsinnleggene. Hvor lang tid tok det å skrive dem? Det er det jeg synes er mest interessant med enne tråden. Men jeg sier bare som de fleste som har prøvd selv: Prøv selv

Mvh
 

R.S.

Hi-Fi freak
Ble medlem
18.03.2002
Innlegg
3.476
Antall liker
12
Talentløst tåkeprat, hør heller på meg ;) :p


Mvh. RS
 

afoelges

Hi-Fi entusiast
Ble medlem
28.04.2005
Innlegg
316
Antall liker
1
Forøvrig er det min overbevisning at jorden er flat. Hvis ikke hadde vi jo falt av- ;D
Ha en god dag!
Knut V
Jepp! Og solen går i bane rundt jorden! Ikke f... om jeg tror på disse dustene som påstår de driver med vitenskap - jeg ser jo at den j.... kula går opp hver dag i øst og ned i vest - case closed!
 

endrea

Hi-Fi freak
Ble medlem
09.06.2003
Innlegg
1.700
Antall liker
139
Sted
Bergen
Kunne ikke sagt det bedre selv.

Endre
Jepp, dette VET vi H!
Så "GJEEEEEEESSSPPPP" til det trådstarter prøver på ;) Det svensken snakker om er utrolig lite interessant da talløse tester har vist meg/andre noe helt annet. Skal man stole på kartet eller terrenget?  Jeg velger det siste......
 

krd

Hi-Fi entusiast
Ble medlem
06.03.2006
Innlegg
119
Antall liker
0
Stole på kartet eller terrenget ?
De som vet noe om navigering forholder seg både til kartet -og terrenget.

Viking og Endre Askeland bør prøve dette. Dere skal ikke se bort i fra at en da ikke så lett går seg vill.
Blir kansje for mye teori og vitenskap ?
 

endrea

Hi-Fi freak
Ble medlem
09.06.2003
Innlegg
1.700
Antall liker
139
Sted
Bergen
Du kan slappe helt av. Jeg er meget høyt skolert innenfor elektronikkens verden og kan uproblematisk forholde meg til kart og terreng. Du virker litt annpusten i innlegget ditt. Husk å trekke pusten ;)

PS! Har jobbet de siste 17 år i marinen. 13 av de ombord på marinens fartøyer. Seiler fortsatt. Kjenner meget godt til navigering og prinsippene for godt bestikk. Gjør du ???


Endre
Stole på kartet eller terrenget ?
De som vet noe om navigering forholder seg både til kartet -og terrenget.

Viking og Endre Askeland bør prøve dette.  Dere skal ikke se bort i fra at en da ikke så lett går seg vill.  
Blir kansje for mye teori og vitenskap ?
 

Viking

Hi-Fi freak
Ble medlem
10.02.2002
Innlegg
2.702
Antall liker
434
Torget vurderinger
4
Stole på kartet eller terrenget ?
De som vet noe om navigering forholder seg både til kartet -og terrenget.

Viking og Endre Askeland bør prøve dette. Dere skal ikke se bort i fra at en da ikke så lett går seg vill.
Blir kansje for mye teori og vitenskap ?
Kjenner godt til kart og terreng, men når disse ikke samsvarer så velger jeg å følge terrenget. Så ro ned og la være å komme med nedsettende kommentarer om andres evne til å tolke teori og vitenskap, det sier mest om deg selv.
 
S

slowmotion

Gjest
Tjah, for å komme tilbake til tråden...

Jeg vet ikke hvem denne Kent Carlsson er,
men jeg er i hvert fall enig i noe av det han sier...

Jeg er veldig enig i:

Spikes under høytalere er tull og virker mot sin hensikt.

Det er veldig viktig med gode forbindelser mellom kabler og forsterker/høytaler.

;)
 

DSP

Hi-Fi entusiast
Ble medlem
10.02.2005
Innlegg
369
Antall liker
0
Det eneste jeg har lært av lese dette er: Gud er svensk!
 

tweakMan

Hi-Fi freak
Ble medlem
10.02.2002
Innlegg
6.222
Antall liker
124
Tjah, for å komme tilbake til tråden...

Jeg vet ikke hvem denne Kent Carlsson er,
men jeg er i hvert fall enig i noe av det han sier...

Jeg er veldig enig i:

Spikes under høytalere er tull og virker mot sin hensikt.

Det er veldig viktig med gode forbindelser mellom kabler og forsterker/høytaler.

;)
Når det gjelder spikes...
Alt har sitt bruk.

Spikes vil funke i noen tilfeller og ikke i andre.
Det spørs bare på hva man ønsker å oppnå!

Jeg pleier å tenke slik...
Finnes det ikke en slags mekanisk ekvivalent i naturen...
Så er det antakeligvis noe som ikke er optimalt!

Tygg på den! Den er ikke så dum den!
 
Topp Bunn